Det har varit en lång het sommar. För vissa en njutning, en sommar när man hunnit använda hela sin sommargarderob och fått en bränna som vanligtvis kräver solsemester i Spanien. För vissa en plåga med fläktjakt och sömnlösa svettiga nätter. För vissa var sommaren extra plågsamt, för det är oftast under sommaren man inser att man behöver separera.
Hur lämnar man någon? Det finns en del bra råd kring hur man lämnar någon som gör en illa, hur man ska planera, tänka på säkerhet, vara förberedd på att våldet ökar, räkna på att man ska klara det ekonomiskt. Men hur lämnar man någon som inte gjort något fel? Hur lämnar man någon man tycker om, men inte kan vara tillsammans med? Särskilt om det inte ens finns någon ny som kanske gör det hela mer infekterat, men också mer begripligt?
Här kommer några råd som kanske kan hjälpa.
Fortsätt läsa ”Let me down gently”
Den här listan är inspirerad av alla texter någonsin om huruvida öppet förhållande är rätt för en (särskilt, bör på pekas, av 
När jag skrev kapitlet om polyamori i 
I min bokhylla står det några exemplar av Med gröna ögon, en samling dikter av Marina Tsvetajeva (i urval och övrsättning av Annika Bäckström). De var fler förut. Jag upptäckte samlingen för kanske fem år sedan, och fastnade för tolkningen av Slutsång, ett poem om ett par som gör slut en kväll i Prag. Jag beställde omedelbart hem en bunt. Jag bestämde mig nämligen för att ge boken som minne till mina partners vid framtida uppbrott, och om en diktsamling blir slutsåld kan det vara svårt att få tag i en när man väl behöver den. Så jag byggde ett lager.
Tanja Suhinina 